Förlovad!!
Fast just nu känns det rätt lätt ändå. Det är väl rätt officiellt nu att jag förlovade mig förra onsdagen med fina Martin. Det känns som det är precis som det ska. Vi vet att vi vill leva våra liv ihop och det här är ett steg på vägen. Har i dagarna informerat familjen och det känns nog som de står bakom oss så det känns bra. Så just nu är allt kul, läskigt, spännande :P
Det kommer nog bli lite speciellt att vara gäst på de bröllopen som går av stapeln i vår. Svårt att inte associera och tänka vidare när man vet att snart är det vår tur.
Luncha med likasinnade
När man spenderar hela dagarna i en grupp med människor som inte känner varandra tassar man liksom lite på tå. Man känner och klämmer på varandra under ett antal veckor för att sakta släppa lite på fasaden. När man befinner sig i början av det här stadiet inser man hur skönt det är att för en stund sitta bland de man redan "klämt färdigt" på :P Man mår liksom sådär skönt bra av att bara kunna vara sig själv och prata och skratta utan tänka på att man ska prestera. Och så fick jag ju prata av mig lite om allt roligt som hänt på sistone :)
Sammanfattning: Dagens lunchrast var en bra sådan!
Kristdemokraterna vill skrota kyrkbröllop
http://www.aftonbladet.se/nyheter/analys/lenamellin/article4234857.ab
Jag måste säga att det här är bland det vettigaster jag hört på länge. Att diskussionerna och konflikterna kring ämnet är så stora tror jag beror på att man lägger så olika innebörd i vigseln i kyrkan. Ett äktenskap är i vårt samhälle en juridisk instiftning som får konsekvenser i olika sammanhang. Jag som kristen har synen att äktenskapet främst är bindande inför Gud även om jag också ser de juridiska aspekterna på det.
Kyrkan och staten hör inte längre ihop i Sverige. Varför ska då kyrkan ha kvar vigselrätten i den form som den finns idag? Alla, kristna som icke-kristna, kan istället registrera sitt giftemål hos en statlig myndighet. För de som det är relevant kan man sedan ha en ceremoni i kyrkan där man vigs inför Gud. I annat fall kan man ha en fest med vänner och familj, eventuellt med en icke-religiös ceremoni som utformas på det sätt man önskar.
Hemska orättvisa (ironi!!!)
Jag satt och skummade runt på nån av kvällstidningarna idag och såg någon artikel om Let's dance. Det handlade om att en av deltagarna tydligen har dansat nån form av jazz/balett tidigare och att hon dessutom, ve och fasa, har undervisat barn i dans (eller i alla fall i spring,hopp och lek). Responsen på denna artikel var enorm. Läsarna skriade ut om hur orättvist detta är. Hur kan man låta "professionella" dansare dansa tillsammans med
Jag förstår uppriktigt talat inte denna uppståndelse. Läsare uppmanar tv4 att vara noggrannare med att välja deltagare och kolla upp om de har dansbakgrund osv. MEN tv4 har aldrig gått ut med att man inte får ha danserfarenhet. Reglerna säger att man inte får ha dansat 10-dans. Varför skulle de då kolla upp om de dansat någon helt annan dans?
Sen kan man väl ifrågasätta reglerna om man vill men allvarligt talat, det här är ett underhållningsprogram i stil med "så ska det låta", "doobidoo"... you name it! Det är inte en profesionell amatördanstävling(?), det är en lektävling. Ta det inte på så stort allvar. Tycker ni inte det är underhållande, stäng av!
Att tala fritt
Men det finns som sagt en som finner det lite svårare att tala fritt inför folk i en hel minut - riksdagspolitiker Göran Hägglund.
Lite ironiskt på nåt sätt...
"inte"
Har i alla fall konstaterat att efter att ha läst samhällskunskap kommer jag veta massa mer saker men jag kommer inte ha lärt mig nånting!! (för jag är inte bitter)
I övrigt har jag ägnat dagen åt att inte laga mat, inte plugga och i allmänhet "inte" :)
Mer cred åt impulsivitet
I alla fall, skulle gå och fika med den specielle idag men när vi gick där och letade efter nåt fik med stora, läskande bakelser gick vi förbi biografen (säger man fortfarande biograf eller är det gammalmodigt?). Vi fick ett infall att vi skulle kika efter vad som spelades och när vi går in ser vi att det går en film som vi faktiskt vill se - om 10 minuter. Så vi ställer oss helt enkelt i kön och köper våra biljetter.
Jag är egentligen inte jättesåld på bio men nu blev det nånting som vi bara gjorde för att vi ville. Vi tog en paus från måsten och borden och känslan efteråt är oslagbar. Man känner sig utvilad och levande. Så mer creds åt impulsiviteten!
Det är bra, bara lite döende?
-Det är bra, bara lite trött
När jag tittade tillbaka i mina andra konversationer insåg jag att det alltid är bra, bara lite trött/ont i hvuet/stressad osv. Det var dessutom likadant om jag kollade vad mina kompisar svarar. Hur kommer det sig att vi måste förminska det som inte är bra? Varför skriver vi inte bara rakt upp och ner hur vi faktiskt mår?
Det är som om man måste lämna lite utrymme för mottagaren att själv bestämma ifall man vill ta det på allvar. Man ger personen en chans att slippa konfrontera det faktum att allt inte är bra. För även om vi tycker att vi uppriktigt vill veta när vi frågar någon hur det är, förväntar vi oss oftast ett bra.
Verklighetsflykt
Men rationell som jag är låter jag det ligga ett tag till. Det känns ändå säkrare på nåt sätt att låta de ligga kvar i sina slutna förpackningar än att börja öppna de och utsättas för dofter och syner som skulle kunna ge mig matfobi för all framtid.
Etiketter
- bebis (2)
- Bröllop (12)
- Bröllopsresa (3)
- Europasemester (2)
- Familj (36)
- gravid (2)
- Jobb (1)
- Pyssel (17)
- Recept (7)
- träning (17)
- Utbildning (32)
Lyssnar på just nu:
INGET!! Någon som har något förslag?
Bloggar jag läser:
Besökare
Besökare idag:
Besökare totalt: