Vi åkte sedan hem till Åkeshov igen där David nu hade vaknat. Eftersom han hade jobbat natt hade han inte mycket mer än somnat innan vi gick upp på morgonen. Vi kopplade av med lite Solsidan innan vi började göra oss i ordning för att gå ut. Som tack för Lovisa och Davids fantastiska insats som värdpar på vårt bröllop i vintras bjöd vi med oss de på restaurang. En supergod middag med mycket trevligt sällskap blev det. På söndag morgon vaknade vi med lite nerver som kittlade. Efter en ordentlig frukost åkte vi ut till gärdet där starten för tjejmilen skulle gå av stapeln. Hade vi vetat hur fullt det skulle bli så hade vi nog varit där tidigare. När vi väl hade hittat startfållan så var de redan superfulla vilket innebar att jag och Lovisa hamnade ganska långt bak i startgrupp 4. När loppet sedan drog igång så var det så trångt så första km gick i princip i gångtempo. Det var lite synd men ungefär när vi sprang över kanalen ut på djurgården så började det lätta och efter 5 km gick det att hålla valfritt tempo. Mitt mål i år var att orka jogga hela vägen och detta lyckades jag med. Dock tog det emot när jag efter 8,5 km insåg att jag hade en lång uppförsbacke framför mig. Den sög ordentligt i benen. Precis när jag kommit upp för backen såg jag dock Martin och David stå och heja och energin gick upp i topp för några minuter. Precis den kick som behövdes för att ta sig i mål!